Okej, jag bloggar knappt längre...

Okej, jag bloggar knappt inget längre men jag antar att det inte är en endaste själ där ute som fäller en tår för det. Jag har bytt ut min filmkonsumtion mot utekvällar och färgglada drinkar (har alltid velat skriva "färgglada drinkar" men jag drinkar alltid bara samma gamla vanlig och den är gul/grå). Sitter och dräglar över alla dvds till alldeles förträffliga priser på cdon.se men det är bara att priotera. Film eller utekvällar? Kultur (ja jag vill gärna tro att jag blir mer kultuverade av att se på film) eller dagen-efter-ångest? Svaret borde vara självklart men jag har alltid omedvetet medvetandes tvärtom om allt som har med logik att göra så jag går ut istället och jag lovar ångesten kommer alltid dagen efter eller så fort jag börjar nyktra till. Jag är så tappad att ord inte finns till men jag klagar inte (jo det gör jag fanimej!) men jag lägger mycket pengar (för att vara student) för att bli gubbfull och kyssa någon vilsen själ (fast det är egentligen jag som är mest vilsen). Jag saknar dig Alex, jag är en sådan sellout som skricker ut sådant men jag gör verkligen det. Har börjat på en bok, en riktig best-seller till och med om jag själv för säga. Men sen så har jag ingen verklighetsuppfattning. Var ute onsdag, fredag och lördag och hoppas på en helkväll till nästa helg. Såhär om vardagarna är ångesten enorm, vardagen hinner ikapp en och det enda som räddar mig är min kära Atarax. Däremot har jag upptäckt en biverkning på gott och ont, jag drömmer mardrömmar varenda natt. Livliga sådana och jag kommer ihåg allt och kan inte skilja på verklighet och dröm när jag vaknar kallsvettig men igår natt fick jag ha sex med P. Diddy  (mardröm eller inte?) i alla fall och alla kvällar där innan har jag varit på väg till gaskammaren.



Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback