Imorgon vill jag ut och på söndag vill jag vakna med obligatorisk ångest, vill du med?

Vissa får myror i benen av att vara hemma, instängda och måste ut och röra på sig. Jag nöjer mig med att gå ut och klubba sporadiskt, det vill säga bli redlöst full med ett kärt gäng och gå ut för att morgon därpå vakna bakfull. Låter som ett helvete kanske, men någonstans mittemellan "redlöst full" och "bakfull" har man oftast fruktansvärt kul. Eller fruktansvärt kul är att ta i, man träffar på ointressanta personer som inte lämnar några intryck på en 99 av 100 gånger, Daniel gör något dumt och man själv gör något mindre minnesvärt. Man dansar, dricker färgglada drinkar och vi (Daniel och jag) Blackjackar (vi är halvt fast i träsket men spelar aldrig bort en förmögenhet, kom ihåg det när du läser det pappa!). Men viktigast av allt så skrattar man under kvällen, vaknar med blåmärken på benen som man inte har en aning vart dom kommit ifrån, man kollar "senast slagna nummer" och säger högt "fan". Man må känna på ångest, men man känner att man lever, man är inte längre likgiltig inför allting.

Så imorgon vill jag ut och på söndag vakna med obligatorisk ångest, skall du med?

Kommentarer:
Postat av: We Might As Well Be Strangers

Får jag följa med? :)


Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback