För att göra en lång historia kort...

Idag fick jag ett sms som löd "Hej Anna..Hoppas allt är bra. Om jag säger att du såg mig igår ikväll vet du vem jag är då (killen på BMX som fråga dig om du sett en hund i askim)".

Bakgrunden till detta sms är att sommaren för två år sedan så var jag och min kompis Jesper ute med hans hund kom en kille cyklandes (han hade med sin en krycka, därför jag kom ihåg honom. Vem behöver en krycka med kan cykla?) och frågade om vi hade sett hans kompis hund som sprungit bort.

I mars förra året var jag i stan och fick skjuts hem av mamma och då såg han min igen, tog bilnumret, tog reda vem ägaren var och sökte efter mobilnummer som tillhörde boende på Värslev. 43, familjen Braun. Han fick tag i min syster Rebeckas mobilnummer och både ringde och smsade. Han frågade om hon visste vem han var och sa att han var personen i fråga som hade frågat om hon hade sett hans kompis hund. Rebecka förstod ingenting och frågade mig om jag visste vem det kunde vara.

Han smsade och ringde och ville att vi skulle träffas och igår hade han tydligen sett mig igen och hört av sig ännu en gång. Jag svarade att jag inte hade sett honom igår och fick sedan "Du såg ut att ha tråkigt i alla fall när du satt där på banken i kylan...synd för en sån skön tjej som du verkar vara".

Öh, trevligt att bli kallad "skön tjej" men han känner inte mig och jag har inga ambitioner på att lära känna honom.

Kommentarer:
Postat av: luradavlivet

hm, känner mig lite som bmx-killen. Giller din blogg. Det är allt.

2006-01-27 @ 21:22:22

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback