Keep breathing

Jag har blivit (eller varit länge) en person som citerar ur låttexter för att försöka beskriva en känsla och likaså denna rubrik jag har på dagens blogg (hey, jag är deprimerad men humorn är i alla fall kvar. Vissa säger att hoppet är det sista som lämnar kroppen men va fan hoppet är sedan länge borta och i mitt liv råder det att humorn är det sista som lämnar kroppen/människan/eller-va-fan-man-säger. Det enda som kan vara mer pinsamt är människor som drar fram gitarren på förfesten och skall spela "Wonderwall".

Har spenderat natten med att kolla på en fransk film ("Kaos") på femman som självklart visats innan (och det upptäckte jag halvvägs in i filmen, smart) och lyssnat på Kate Bush. Har som sagt inga fullspäckade aktiviteter som kan göra mig fysiskt och psykiskt utmattad (kanske skall bli scientolog, ifrågasätter man läran och är en nobody så disciplineras man och måste bland annat springa vart man än skall, alltid) så min hjärna spinner på och tankarna flödas. Jag skulle vilja beskriva mig som en exotisk blomma mitt i öken som överlever trots ingen näring, dvs känslor, men jag tror snarare att jag skulle vara en kaktus i en sådan liknelse.

Resten av veckan kommer barnpassning, tentaskrivning, utgång(ar), Kate Bush, tårar och sökandet av något inre lugn (kanske skall åka till USA helt själv och finna det som Daniel gjorde. Vissa åker till andliga platser i Fjärran Öster, andra till USA...(eller källaren som jag och Alex har en teori om, haha)).

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback