Misär

Läste om Julias misär på MakeDonken (http://notanother.blogg.se). Been there, done that, fast inte på Donken utan min misär upplevdes på Hornbach. Ni vet, bygg er egen altan/pool/djungel hemma.

Min pappa och mamma var såååå stolta över mig när jag började på Hornbach förrförra sommaren. Inte för att det var på Hornbach utan för att jag tagit mig i kragen och skaffat mig jobb. Jag skulle börja sju varje dag och mamma skjutsade mig första morgonen. Hornbach är inte direkt min granne utan ligger på HISINGEN. När jag slutade första dagen kom pappa för hämta upp mig och jag visade honom mitt jobb och mina plankor som jag gick och plockade upp och slängde dagarna långa. Ryggskott tjena! Om jag skulle vara där i tid sju på morgonen var jag tvungen att åka hemifrån tolv på natten och övernatta på Centralstationen. Jag har inget körkort så buss och spårvagn var svaret. Och övenatta på Centralstationen, ja det är det väl värt? Ich don't think so. När det kom upp för mig så hade jag bestämt mig, det hade jag nog i och för sig innan. Några av mina kompisar, killar, jobbade där vilket jag inte visste innan. De satt i kassan och i service medan jag skulle jobbade utomhus vid plankorna för att bära i ur och skur i fula kläder och arbetarkängor.

Efter första dagen åkte jag ut till Brännö på fest och söp ner mig vilket gjorde att jag försov mig. Jah skulle vara där sju, tänkte komma vid en halv åtta för då kunde man åka hemifrån vid halv sju men vaknade först en kvart innan jag skulle vara där. Mamma väckte mig och vi satte oss i bilen så jag hann precis. Jag luktade bakfylla. mådde skit. drack ramlösa dagen igenom, plockade plankor och hade halva kroppen ner i stora soptunnor där människor slängde fimpar för att ta upp trästumpar. Behöver jag säga att jag HATADE det. Jag som tjej fick göra karlgöra medan mina killkompisar satt i kassan och sa "ha en bra dag" som fjollor.

Dag nummer två gick jag ut med, drack massa och somnade på någon efterfest. Vaknade vid åtta då jag skulle vara på jobbaet sedanen timme tillbaka för ja, jag skulle jobba VARJE HELG! Jag åkte hem istället och mamma undrade vad jag hade vart. Jag sa att jag hade varit på jobbet vid sju men gjorde illa fingret (haaaa jag hade ett sår där allt från kvällens fylla) och dom hade skickat hem mig. Jag hade aldrig varit där och gick aldrig dit igen. Ringde aldrig för att säga upp mig men hörde av mig till sist efter tre månader och ville ha mina pengar för två dar. Va fan det var juh ob och allt. Dom sa att jag skulle få det om jag lämnade in mina kläder. sagt och gjort och jag fick en 1500 kronor och dom fick sina kängor. Mamma var sur i några dagar, pappa beviken nu när jag var så duktig och fixat jobb. Jag var pank hela sommaren MEN DET VAR DET FAN VÄRT!!! Sedan sålde jag lite aktier och åkte till Mykonos med Alex och det underbart. Bästa sommaren i mitt liv som kunde ha blivit den sämsta. Det är aldrig värt att vara vara olycklig om man kan göra något åt det.

Kommentarer:
Postat av: paula

vilken fin historia! på riktigt alltså, den slutade ju lyckligt i alla fall.

2008-04-15 @ 21:56:17
Postat av: anna braun

alla bra historier har ett lyckligt slut :). även om de tragiska är tusen gånger om roligare att lyssna till

2008-04-15 @ 23:05:20
Postat av: mattias(grannen)

Ja det va en söt liten historia :D tänk om flera vågade göra som dig ibland =)

2008-04-16 @ 06:32:44
Postat av: j

HAHAHAh grymt.
Jag hade samma story på fittVolvo där jag jobbade EN dag. Sen sket jag i dom, sjukanmälde mej en gång sen bangade jag helt enkelt svara när dom ringde .. gött fick 950 kr av dom iaf!


Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback