sellouts

Jag andas, hjärtat slår och jag lever. Igår mådde jag all time low för att slänga in lite engelska och jag vet inte riktigt hur mycket jag känner för att sälja ut mig här. Alltför billig vill jag inte känna mig. Satt i alla fall på Sahlgrenska och väntade och grät floder igår. Jag kände mig som en bedragare när människor kollade på mig med en blandning av nyfikenhet och medlidande som om jag hade förlorat någon som stod mig nära.
 
Min mamma och jag såg en livslevande taliban igår och min mor som är så snäll så sa till mig att det såg oroväckande ut att han höll i ett  vaderat brev, det såg ut som det var en brevbomb. Jag blev helt paff över att hon var så fördomsfull men rättade henne att det antagligen bara var ett brev med mjältbrand.  När jag väl var på Sahlgrenska kände jag för att kolla in deras kapell i med att jag som troget fan av "Våra Bästa År" ville jämför Salems sjukhuskapell med Göteborgs. Vårt ser ut som Mikaelskyrkan i Askim i miniformat och det är inget betyg man gärna delar ut. Jag vet inte om Gud och Jesus hört talas om Internet med det här var den enda bilden jag hitta på Mikaelskyrkan. Här har vi den i all sin prakt, om den ser ut såhär utanpå kan ni tänka er hur den ser ut inuti, yes LYX LYX LYX (men nu bryr vi inte oss om sådant, det handlar inte om det, utan om andlighet och sådan skit):



Jag hatar min mobil just nu. Den håller på och cpar sig och fungerar bara ibland, min mobil en mupp som ändå är en rätt normal mupp. Som hon Linda i "I en annan del av Köping".