Min otroligt viktiga lista
I med att jag inte är den positiva typen tänkte jag göra en annan lista, en enbart utelista då det passar min personlighet bra. Som handen i handsken skulle man kunna säga:
1. tjejer som hela tiden måste deklarera hur många killkompisar dom har. Jag umgås jämt med killar, med killar är det inga krusiduller, killar är så enkla, jag kommer bäst överens med killar. Men vad trevligt, varför ser man jämt er med tjejer, ute på stan, på vimmelbilder och i era bloggar. Jag tror starkt på att det man försöker framhäva mest är det man har minst. Det är väl väldigt svårt att under sin livstid att inte trilla över några pojkar man tycker om att umgås med. Ni vet, så segregerade är vi inte, vi går faktiskt i samma klass som pojkar, kan råka sitta bredvid dom på spårvagnen och vi går faktiskt på samma trottoar. Det finns faktiskt inte en trottoar för killar och en för tjejer, inte sist jag kolla i alla fall. Mina killkompisar har jag fått av den enkla anledningen att i min lågstadieklass så fanns det 6 tjejer och 18 killar, Sisjöns 85:or består av stor del av killar, genom Alexs basketkompisar för att han spelade i ett killag och när jag läste religion så läste de allra flesta tjejer till präst och dom ville jag inte ha att göra med. Jag skyr inte tjejer som pesten utan det har bara varit mer procentuellt fler killar än tjejer i mitt och därför har jag umgåtts med dom. Visst låter det väldigt logiskt? Det är inte för att jag är för enkel, rak och utan krusiduller jag umgåtts med fler killar och vet du vad det är inte du heller. Hade oddsen varit annorlunda, att jag hade gått i en klass med 6 killar och 18 tjejer, att alla Sisjöns 85:or var tjejer, att Alex spela i ett tjejlag (vilket han kanske borde tänkt över, då hade han fått mer speltid) och att alla tjejer som läste religion inte ville bli präster skulle det vara annorlunda. Och att det inte skulle vara något skitsnack när man har att göra med killar är skitsnack. Jag har aldrig hört så mycket skitsnack som när jag umgicks med min basketkillar under gymnasiet och jag älskade det. Både killarna och skitsnacket. Och jag har massvis med tjejkompisar med, för de har man trillat på under livets gång med. Sådana man lekt med barbie och dockor, gått på mellanstadiedisco med och som alltid såg sötare ut för de hade en storasyster som kunde sminka dom. Själv hade jag min mamma som alltid satte på mig för mycket rouge, så det såg ut som jag fått utdelat några örfilar precis innan jag gick. Pratat skit med tjejer om andra tjejer och gjort allt det där man gör med tjejer.
2. listor (och här är dubbelmoralen personifierad men skulle jag ha en innelista skulle antagligen dubbelmoral var på första plats. Jag älskar dubbelmoral). För vem tror man egentligen att man är när man skriver en lista och tror att människor skall give a fuck för just man har dessa åsikter.
3. alla stockholmare som åker ner till Göteborg för Push. För så underbart, nyskapande och fräscht är det väl ändå inte? Jag tyckte det såg ut som vilket ställe som helst (läs Peacock, fast vitare. Dekoren, inte människorna) på Avenyn, typ.
4. finest.se. Det är mycket jag inte förstår med den sidan. Hur får dom ekonomin att gå runt? Vem vill göra reklam där? Varför blir de inbjudna till Grammisgalan, Rockbjörnen, etc. Boden har väl lika många invånare som finest har besökare. Kan inte festfixarna helt enkelt bjuda in Bodens lokaltidning till alla dessa fester så det blir rättvisst. Varför är alla toppbloggare värdelösa? Varför är alla andra bloggare på finest värdelösa? Och främst, vem är hon Sandrisen som verkar kommentera på varje inlägg som varenda människa skriver?
5. en kille som thank god verkar ha slutat blogga men kallade sig finestpsycho och Carlnånting. Hans blogg bestod av felstavningar, felaktiga formuleringar och var helt enkelt varje svenskalärares mardröm. Han påstod att man var 40, hade bilder på en 20 åring och skrev detta till mig "Om du tittar får du se att jag är vän med många kändisar å det är för jag känner dom. Jag har varit både modell å manlig strippa för längesen så mycket av mina historier är sanna..". Jag vet inte vad ni tycker, men Jean Pierre Barda känns inte jättehet 2008. Såg att han inte hade slutat blogga alls, eller han postar gamla inlägg på en ny blogg. Gå in och låt er störas: www.stureplans-fulaste.blogspot.com Han gör det helt enkelt utan finess.