Människa igen

Nu är jag en människa igen. Några dagar varje månad när hormonerna flyger iväg så vill jag helst av allt ligga inne på mitt rum, inte ta emot samtal och har bara ha tv:n som sällskap. Det är ungefär det jag gör med förutom att jag tog mig fram och tillbaka till skolan dit jag verkligen verkligen inte ville. Igår och idag har vi pratat om uppsatsen och man kan lät konstatera att det finns några teman som återkommer varje år. Tim Burton, Mulholland Drive, världskända japanska regissörer som Akira Kurosawa och Von Trier (och där hade ni mig tills jag förstod att kille bredvid mig skulle skriva om det. Jag hade till och med titeln i huvudet, Från Dogma till Dogville, och jag tyckte det var sjukt bra). Vi filmvetare är förutsägbara individer.

Maken till ordbajseri har jag aldrig skådat eller upplevt som denna föreläsare bjöd på och det var i ärlighetens namn 99% om honom, hans meriter och liv och 1% handlade om uppsatsen. För övrigt var de båda dagarna fruktansvärt tråkiga och långdragna och jag ville bara ställa mig upp och skrika P-E-D-A-G-O-G-I-K. Det gjorde jag självklart inte utan skrev mitt namn i mitt block sisådär tusen gånger om. Jag är en djävul på autografer nu med andra ord.

Idag gick jag hem efter halva dagen. Svensk film började idag och på lunchen sa att Gud vad kul med svensk film, jag tycker verkligen det skall bli roligt, jag tycker det skall bli mest roligt och då gick jag därifrån. Svensk film från 1917, hur kul kan det vara? Ja, precis.

Har även fått mobil nu och imorgon skall nog simkortet trilla ner med posten så då går det att nå mig som en vanlig människa igen med samma nummer som innan. Jag både är och fungerar som en vanlig människa igen. Underbart!

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback