Kungarnas kung

Igår när jag kom till skolan fick jag det mottagandet som jag förtjänar. Julia och Anders ropa Anna och såg hur glada som helst. Jag hann inte ens gå och hämta tentauppgiiften innan de viftade med armarna att jag skulle komma upp och sätta mig med dom. Äntligen tänkte jag, nu förstår dom hur en kung skall behandlas.

Gick upp för trappstegen och fick gå ner igen. De ville alltså bara att jag skulle säga till klassen att vi skall träffas idag klockan åtta på Kellys. Dom tycker inte om att prata inför hela klassen så det blev min uppgift. Jag var ingen kung.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback