Familjen

Mamma låste in sina bilnycklar idag och ringde och sa att jag var tvungen att komma till hennes jobb och lämna reservnycklarna.

Min första tanke var fan heller, den andra var skämtar hon heller och den tredje var aldrig i livet. Gjorde det i alla fall och var sur så att jag inte ens klarade av att lyssna på musik på vägen. Satt och kolla ut i tomma intet.

Nu kanske det låter som jag är en bitterfitta och surar hela tiden och ni har helt rätt. Hehe. Nej men jag skrattar så mycket om dagarna att jag borde ha världens tvättbräda. Främst åt människor. Som alla de människor som skulle gå av vid Botaniska men hade glömt av att tryckt och det stod ingen på hållplatsen så spårvagnen åkte förbi. Där stod dom och var redo att gå av men icke.

Ellen ringde i lördags och var mer tappad än vanligt.
Är mamma hemma?
Nej hon jobbar.
Okej. Älskar dig, hej då.
Men vad ville du?
Jag hör dig inte. Älskar dig, hej då.
Men vad är det med dig. Är du full?
Jag hör dig inte. Älskar dig, hej då.
Vad håller du på med?
Jag hör dig inte. Älskar dig, hej då.
Men är du knäpp?
Jag hör dig inte. Älskar dig, hej då
. Klick.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback