Hare Krishna

Jag känner mig harmonisk. Harmoni finns i mitt liv vilket är skrattretande och komiskt på en och samma gång. Jag har alltid haft kaos i mitt liv och hatat det lika mycket som jag älskat det men nu känner jag någon slags inre harmoni.

Framför allt så ältar jag inte saker. Hopp, jag bröt benet, de operera mig och jag kommer få några smäärr på benet. Inget jag kan göra åt det så varför få panik åt det. Däremot när mamma skämta om att mina ben inte kommer ha samma längd och att jag kommer gå konstigt så var det inget kul. DET, DET ÄR ATT GÅ ÖVER GRÄNSEN. SKÄMTA OM VAD DU VILL MEN INTE OM DET!!!!!!  sa jag. Nu är det inte sant men det är en sak som man inte ens får skämta om. Sen att hon tror att jag inte skall gå i klackar längre är ganska roligt. Jag internetshoppa ett par igår om du vill veta.

Är någon inte så perfekt som du ville tro, som han/hon/det framställt sig själv är det bara att släppa det illa kvickt. Han är inte det han sa han var så hej då, sayonara, goodbye, buenos aires (obs Alexinternt).

Nyårsdieter och panikbanta.
Jo för att äta kålsoppa non-stop i en vecka är nog bra. Vill man gå ner i vikt skall man ändra sina vanor för alltid och inte tokbanta i en vecka eller två och sen äta som vanligt igen. Sen är det nog inte jättenyttigt att tro att ens egenvärde är det samma som ens yta.

Blogginlägg skriven av: Anna/Dr. Phil, atarax och zolpidem sandoz. Så mycket för den inre harmonin.




Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback