sellouts

Att mon syster snubblade över mina guldklimpar, alltså inte fått använda dom utan snubblade över dom i natt när ljuset var släckt i hallen.


Becka har gips och en spricka i armen.

Och sen kom hennes mindre attraktiva syster Ashlee och bantade ner sig, gjorde flera näsoperationer, fillers och allt vad det heter och blev snygg. Drop Dead Gorgeous.

Känner mig very Anna Hibbs som lägger upp olika bildregn hit och dit ni för tiden men men.


KVINNAN JAG ÄLSKAR. Hennes leende, värme, busiga ögonen, när hon grät på scen efter uppbrottet med Nick, dialekten. Jag älskar henne! I <3 JESSICA SINPSON.

Och så kommer The assassination of Jesse James by the coward Robert Ford som har sjukt bra soundtrack med. Nick Cave och Warren Ellis.

Nej, det här är för mycket för mig att ta in. Klarar ej av det. Hej då.

Skämssoundtrack; Pearl Harbor.



Men mest pga av filmen för Hans Zimmer är kung, Gud, något däremellan. Fast jag tycker om Pearl Harbor, tror jag såg den på bio till och med.



Sjukt det där med att vissa tror att filmen är baserad på en verklig historia. Japan attackerar Hawaii och USA förklarar krig Japan och därmed aktivt deltagande i andra världskriget. Sjukt!

När människor skriver såhär, skämtar dom då? Min julklapp till er.

Jag vill inte ha en krönika, artikel, extra avsnitt av något. Det är ingen bra julklapp.

Claes Malmbergs frånvarande och alkoholiserade pappa ägnas 20 minuter i kvällens Stjärnorna på slottet och mamman noll. Very bad.

Kanske pratade han inte mycket om sin mor men tacksamheten kvinnor får. Inte mycket.

Dessa drag. Kapitulerar.

Är.så.sjukt.trött.





Träffade Cissi igår och drack bubbel och sen några öl på gamla Stars n'bars. Låg en penna på bordet så jag som alltid drar av etiketter och river sönder pappersservetter i tusen bitar började leka och fippla med den.

Sen såg jag att det icke var en penna utan diabetesspruta och jag med min OCD. Blev så arg och välte bordet och skrek, nej det gjorde jag inte, men va fan.



Kommer och tänka på Insilinus, Linus i min mellanstadieklass som hade diabetes därav ordleken, och att han fick gå till bamba när han ville. Och Alex vrede över det. Alex älskade, älskar, men då älskade ohämmat mat och knöt upp sina skor och ställde dom vid dörren så han skulle hinna först till bamba när det var dags för lunch. Åh, saknar dig.

Eller när han gick före 100meterskön under Basketfestivaken till caféet genom säga att han har diabetes. En ful fisk det där.

Dagen, inte om utan när, Alex blir erkänd skådespelare ger jag intervjuer för pengar. Avslöjar allt för en hundring eller två.

Årets julklapp blev inte några hörlurar utan en god bok. En god bok som pappa fick av sin käresta i julklapp. "11 september och andra terrordåd under åren".

Vi satt vid granen, Ellen delade ut julklappar och vi kollade på när varje människa öppnade sitt paket och sen tog vi nästa. Pappa och Kathe fick vin och ostkurs av mig och systrarna, blev glada och så tog vi nästa paket där tada terrorattackboken fanns. Lite av en mood killer. Dog av garv.

Julen gör en trött, jag är slut som artist skulle man kunna säga. Det skall vara en god jul med julstämning, god mat och dryck, gran, paket, etc. och sen med all stress och förväntningar på det så kan det gå lite hur som helst.

Jag får ta på mig min roll i år tyvärr, men det blev till sist rätt bra. Tror de flesta blev glada för deras julklappar med och det är viktigare att ge än att få. Att se glädjen när en nära öppnar något och blir glad.

Mamma fick svindyrt rött vin, en julkula med bilder på mormor och morfar så dom fortfarande får vara en del av vår jul, parfymen hon älskar, filmen PAX som hon tydligen har statisternas statistroll i någon scen som hon måste, Leif GW Perssondocka, Lancomeläppglans och en skämtsam handduk till köket.

Ellen och Becka fick mycket likadant, varsin Ordning och Redakalender, bubbel som skall öppnas vid tolvslaget, sju sockor för de sju olika veckodagarna, en varsin fin presentask med örhängen med deras initialer på, nyårslack och Lancomeläppglans. Sen fick de en varsin present, Ellen fina glas och Becka bjuder jag på hockey med Micke. Micke fick även en supporterhalsduk.

Ja, det var allt och nu är jag slut och kollar nu på K.P.

Vad jag önskar mig i julklapp;

Erica Weiners infinityring i rätt storlek. Även ringarna lovers knot och knot nestings rings.

En bra kudde till säng och sömn. För min nacke och rygg dör en plågsam död.

Böcker, som redan är beställda och levererade.

Två biljetter till Melodifestivalen i Göteborg. Min och pappas tradition att gå dit.

En trevlig julafton med mycket löjrom, bubbel och inga bråk under spelkvällen.

Ett bra filmår 2013 men det kanske man inte kan önska och även bra sommarväder.

Att jag får spendera tid med dessa människor på bilderna.

Väntar på min box med Girls så hade hoppats att den skulle kommit innan julen men men.

Nurse Jackie-boxen som först släpps i januari.

Att VHS hör av sig och säger att jag kommit in fel på fel program och att jag skall börja på regilinjen istället.

Anna Braun Superstar. You're fucking out.

Såg en video på mig själv hos Natasha och den bild man har av sig själv är inte objektiv. Hallå eller, goa gubbar, tyken, bamba, alla göteborgsord, Göteborg, det är jag personifierat på gott och ont. Sjukt osexigt men ändå, jag är rätt het.

Varit hemma hos Natasha och ätit, druckit bubbel och fått julklapp. Hemma och ligger i min säng och ser på Summerburst på ettan från i somras. Mina öron blöder, nej men inte riktigt, men alla dessa människor. Masspsykosen. Läskigare än Tyskland på 1930-talet.

Superbegåvade aktrisen Lindsey Lohan och världens mest innovativa fotograf kan inte sluta annat än med succé. Eller.

Den här vackra, smarta, roliga kvinnan lämnar skitstaden Uppsala för Göteborg över jul och nyår.


Och rapp i käften.

Det finns så mycket som är bra ned förskolan;

Varma kramar
Glittret i barns ögon
Skrattet
Hur dom uttalar rrrrrrrrrr
När dom tar tillbaka inbjudan till deras kalas; "nu får inte du komma på mitt kalas längre"
Skuttandet
När man har sena passet och möts av barnen som springer fram till en som är överlycklig när man kommer (händer!)
Uttryck, miner, ja massa massa.

Klätt granen hos mamma ikväll. Ser framemot julen och paketöppnandet för i år har köpt bra presenter. Svindyrt vin till mamma, hennes favoriteparfym och sådant. Till Ellen och Becka har jag köpt bra till med och Micke och Kath och till alla.

Jag vill ha mina julklappar.

Hittade den här gamla bilden. Snyggvinkeln.

Först föddes man och var göllig och söt.

Sen var man jättesöt ett tag tills man var 3 år och sen söt till man var 7 år.

Efter några år klipptes lugg och så blev man ful...

Sen fulare. Mellanstadiet, extrem fulperiod. Hatade diskotek och tryckare.

Högstadiet. Herregud. Hade märkeskläder, Henry Lloydjacka och fick min första kyss av en kille som vi i vårt gäng kallade Big Mac för det såg ut som han hade tryckt en i käften. Han var inte stor, snarare tvärtom, men käft hade han.

Slutade nian och åkte till Malta. Värsta veckorna i hela mitt liv och där föddes mitt hat mot stockholmare. Otroligt ful.

Gymnasiet. Gick från ful till okej men fuckade upp genom att färga mitt hår så mörkt att Pontus trodde att det var en peruk.

Gick ut gymnasiet och blev snygg, eller snyggare. Bröt benet 2009 eller 2010 och där vände trenden och sedan dess har det varit en spiral neråt. Fulheten personifierad typ men det här inlägget handlar inte om det utan om att älska sig själv. LOLZ.





Men det jag skriva var egentligen en enda mening efter sett Rolling Stones-konserten på ettan; SATAN I GATAN VAR KEITH RICHARDS ICKE ÄR PURFÄRSK.

Fick hem säsong 3 idag. Lycka!

Idag gjorde jag och hen en gran i 3D. En julgran med glitter, paljetter, färg och hjärt- och stjärnklistermärken. Det tog ett tag och precis när vi var klara kom pappan till barnet och E säger; pappa, kolla en raket.

Och serier. Inte för att någon fråga men...

Vissa var egentligen bra de första säsongerna som Weeds, Damages, Friday night lights och Dexter, några är skämsserier som Revenge, Alla älskar Raymond och Scandal och vissa har jag medvetet utelämnat som Mad men, How I met your mother, New girl och Solsidan.

Kan ha tagit en sömntablett igår när jag skrev jag skrev om Jessica Biel och erkännanden i filmhistorien. Men jag står för att jag tycker det är en bra film.

Mer bra filmer är;

The rules of attraction är en film som aldrig fick den genomslagskraft den förtjänade. Jessica BIel gör sin kanske enda riktiga bra rollpresentation och James Van Der Beek tvättar bort sin stämpel som svärmorsdröm han fick som Dawson i Dawson's Creek.

Men framför allt har The rules of attraction inte fått något större erkännanden i filmhistorien som den borde fått.

Jag har varit på Yaki-Da och tackar gudarnas för deras existens, bakat pepparkakor på jobbet med barnen, klätt granen som vi sen fick vidta vissa säkerhetsåtgärder, varit hemma hos pappa och framför haft ont i min nacke. Gråtit över den smärtan och jag har hög smärttröskel.

Ellen och Becka fixade granen medan jag julbaka eller hjul backa som vi skrev. Rätt roliga är vi. Och nu så klädde dom grannen eller jag mena granen. Tihi, vi är tokiga!

Varit hemma hos pappa under eftermiddagen och kvällen. Jag har bakat, bakat massor, och fel då jag freestylar och läser lite från ett recept där och ett här så mina knäck blev chokladknäck och kolan, vad skall man säga, blev sådär.

Vad jag önskar mig. Saker till finhyllan (eller vitrinskåpet. Fulaste möbeln ever) och cash.

Hat mot västtrafik måste ha funnits sedan år 0 är många gånger orättvis men nu när dom dragit in, inte bara min linje utan hållplats blir jag vansinne. Varje dag innan jag är på jobbet gör jag en sightseeing i Askim. Ser hela djävla Askim alltså! Förbi vägskälet med pundarna, upp till Sisjön där pappa bor, ser skolar jag gått på, pizzerian som numera säljer pizza/indiskt, ja överallt. Jag blir tokig. Och arg. Sjukt arg.

Sedan mars/april när jag bytte avdelning på förskolan har jag varit borta två dagar. Två dagar! Och jag jobbar på en förskola där magsjuka, influensa, förkylningar, halsfluss etc etc avlöser varandra hela tiden. Jag kände att jag var dålig en måndag, fick kåvepenin utskrivet, var hemma mina 48 timmar så jag sluta smitta och sen var jag tillbaka på jobbet på torsdag.

Jag lägger aldrig om mina pass eller går tidigare, har jag tandläkarbesök, läkartid, provtagningar och vidare så bokar jag om tiderna för tider på förmiddag, vid lunch eller ens tre, fyra går inte och jag kan inte gå iväg någon timme för så fungerar det inte när man jobbar på en förskola.

Jag går över en till två eftermiddagar i veckan utan att klaga och vissa dagar är man på jobbet så tidigt som sex.

Jag skulle aldrig sjukanmäla mig för någon förkylning och känner man att något håller på att bryta ut tar man en Ipren, biter ihop och hoppas på det bästa. Men det gör inte alla människor och det ut på ens kollegor som är där varje dag, varje vecka, varje månad och framför allt barnen.

Tack gode Gud för jag är på en avdelning med likasinnade.