sellouts

Det här är mina bäst investerade pengar någonsin. En app som dagligen skall ge en massa amazing jewish facts, förutom på sabbat då, men det har varit sabbat i över ett år nu.

Varit hos pappa och ätit söndagsmiddag idag och han berättade för mig vad han skall göra med sitt liv när han blir pensionär;

- Jag skall åka runt och äta massa goda hotellfrukostar. Gratis hotellfrukostar.
- Gratis? Varför skall du få dom gratis?
- Vaddå dom vet väl inte om jag bor där. Man tar lite vatten i håret så man ser nyduschad bara.

Jag vet inte, men att köra runt med en skyltdocka som passagerare låter sådär normalt.

Jag älskar rött och ännu mer älskar jag röda klänningar.

Mig äger ingen.

Efter sett otaliga intervjuer med Charles Ramsey kan jag fastslå att han verkligen älskar McDonalds och dom älskar honom.

Att jag har massa semesterdagar att ta ut som jag inte visste om. Jag visste typ inte ens att semesterdagar existera.

Är helt slut. Har jobbat lång måndag med tidigt skift, APT-möte och allt vad det innebär så nu skall jag mysa med fotboll och hockey.


Från lördagen. Det är såhär man skall posera. Med benen i kors, det har Petra Tungården lärt mig.

Ett jobb man tycker om, familj, rutiner och sjukt mycket humor.

Jag vet inte riktigt men jag känner mig till viss del rastlös, uttråkad, tristess och sen en annan del av känner mig tillfredsställd med situationen som den är. Eller inte situationen som den är utan mer tillfreds med mig, min framtid, eller så är det precis tvärtom. Gillar läget just nu.

Känns jättekonstigt att känna......normallycka. Mitt liv har juh mer eller mindre kantats av ångest, tvång, kaos, diagnoser och mediciner. Började på BUP när jag gick i sexan och har sedan dess gått till olika BUP-mottagningar, sedan privatägt , och nu de senare åren till en psykoterapeut. Alltså i halva mitt liv.

Dom har gett mig olika diagnoser och vissa har kommit och gått medan vissa finns alltid där. Jag blir inte av med dom. OCD, ätproblematik, bulimi, depression, ADD och i med neurosjukdomar går in i varandra så har jag en släng av lätt autism. Jag har varit inlagd på BUP, åkt till akutpsyk när det inte kändes som det inte fanns något annat val. Tryckt i mig massa tabletter och hamnat på sjukhus några tillfällen. En gång kom en gammal kvinna fram till mig och strök mig på pannan och sa; "du skall inte dö flickan min. Det blir bättre".

Det har inte alltid varit lätt, alltså aldrig lätt men att klaga på det är inget jag gjort. Det är vad det är och blir vad man gör av det. Så när alla "bloggkändisar" går ut med att de har ADD får det mig att bli illamående. Slag i ansiktet på dom som verkligen är sjuka och kämpar med det varje dag.

Skall in till stan och ta en öl. Känner mig så himla obekväm pga av kläderna för jag har inget urringat. Vad skall man kolla på då, ansiktet? Fiiii fan.

För mig betyder min sömn allt. Att sova har till och med blivit ett av mina intressen och i med att jag har stora problem med sömnen har jag alltid min mobil på ljudlös på nätterna men ikväll behövs det ej. Kan sätta den på högsta volym och lägga den bredvid mig på min kudde för ingen kommer höra av sig.

Ingen romans, inget pirr, ingen som kommer höra av sig, ingenting. Typ första gången på evigheter och fyyyy fan vad sorgligt. Oälskad (autokorrect blev oönskad thank you very much) och hatad av alla. Hehe.



Nej men riktigt så illa är det inte. En kille som hade viss inverkan på mitt liv hörde från ingenstans av sig. Man bah va. Nej, men varför. Ville då, vill ej nu, så det bara är. Det gäller att smida medan järnet är varmt för sen dör intresset ut. Helt.

Cup-vinst idag, final den 26e maj och leder allsvenskan. Idag är en bra dag att vara IFK-are men det är det alltid.

Igår när jag skulle gå från ett ställe där jag spenderat kvällen på säger en kille;

"Här kommer en storbystad tjej."




Han trodde väl antagligen att jag inte skulle höra kommentaren eller fortsätta att gå och vara tyst vilket inte hände. Jag stannade, vände mig om och gav honom en blick och såg hur att det inte var alls det scenario han hade väntat sig.

"Men vaddå, det var positivt menat", svarade han och kollade ner i marken.

Jag tryckte upp en finger i ansiktet på honom och sa;

"Så gör man inte, aldrig någonsin, fy på dig."




Fy på dig. Kunde jag inte kommit på något bättre. Fy:ade en kille förra helgen med. Kommer ej ihåg varför men säker att han förtjäna det.

Igår hörde jag en tjej beställa en vänsterbottenpaj. Det tycker jag var gulligt.