sellouts

I fredags mötte jag upp Alex, Frida och Jakob (som alla är på bild förutom jag för 1. de är i Paris på bilden medan jag var och ruttnade i Flatås och 2. de är tre snygga modeller och jag en fem i tre tjej om jag har tur vilket får mig att tänka på This is why i'm hot låten med Mims: this is why i'm hot, this is why i'm hot, i'm hot cause i'm fly you aint cause you're not, jag antar att jag är den där not fly-tjejen). Jag, not fly, fem i tre på Mykonos. Alex är not so fly heller på den här bilden, två kalasras.



Vi bestämde oss för helst inte Chezan men efter att alla (och då menar jag alla) närliggande ställen med närliggande prisar var överfulla så hamna vi där till sist. Gick på Daniel & co (suprise att vi träffades där av alla ställen), över till Smaka för att till sist gå ta oss till Peacock (eller inte sist sist, sist är BK) Peacock var skandalöst (vilket är ett ord jag tycker om att använda), i alla fall musiken och människorna om var där men hey alla ställen som vill ha mig som gäst borde jag vara misstänksam mot (som är en regel som alla människor borde tillämpa som har lite självinsikt).

Igår var det Alex & Anna dag vilket det är varje dag han är hemma och inte mig emot.

Mors dag idag. Jag ringde min syster Ellen igår och frågade om hon hade köpt något till mamsen. Nej svarade hon och frågade mig detsamma och även jag svarade nej. Istället för att lägga upp en plan på att köpa något, planera en middag eller något dylikt så sa vi båda bra för då är vi båda två lika dåliga döttrar. Ungefär så det fungerar i detta hushåll och jag kan inte tänka mig att min andra syster Becka har planerat något överdådigt.

Jag har i alla fall sagt att jag älskar henne och senare (snart) får jag väl inhandla några blommor, choklad eller något annat.

Jag läser en artikel(???) skriven av Alexander Erwiks som finns att läsa på sthlmsfinest.com att Rosing är avundsjuk på Gynning och att Rosing undrar varför det går så bra för Gynning och inte för henne i med att "vi har ju faktiskt samma bakgrund". Något som Erwiks kommenterar lite spydigt: "Det du Linda Rosing kan du ju ligga sömnlösa nätter och tänka på, vi andra vi vet exakt varför". Och inget konstigt med det, alltså den spydiga kommentaren eller de andra som tycker likadant och även de säger sin åsikt om Rosing som möjligtvis inte går under kategorin komplimang. Alla utan en, av allas Moder Theresa, Marie Plosjö (på bild), som skriver "Vad jag har förstått så mår ju inte Linda bra.., hon har hamnat i en ond spiral. Hoppas att hon mår bättre snart och att hon kan ta sig ur denna onda cirkel. Jag förstår inte skadeglädjen bland de som kommenterar. Empati och kärlek är långt mycket skönare att ge än kritik grundat på illvilja ."

Skämtar hon med mig med? Låt människor störa sig på Linda Rosing ifred, hon är faktiskt en människa som
byggt en karriär på mediehoreri.

Har fått en kommentar som jag inte kunde göra mycket annat åt än öppna mina två armar och omfamna den, jag älskar den med andra ord även om det direkt är komplimanger:

"tydligen gillar du att sitta och klanka ner på folk..... lycka till om du tror att det kommer gå bättre för dig/domi"

Om jag gillar att klanka ner på folk? Ja, yes, qui, si, hur många språk skall det behövas ta på för att folk skall förstå. Men gärna inte utan baktanke, inte kul att klanka ner på folk för klankandets skull (alla gånger), man skall aldrig nedvärdera humorns kraft. Och människor som beter sig rent idoitiskt är i regel roliga att skratta åt. Sedan är jag lagd åt det bittra hållet, jag är på ren svenska en bitterfitta (ursäkta ordspråket som Öczan hade sagt). Så som sammannfattning kan sägas att det som kommer från mig är lite hat men det mesta ironi och sarkasm och kan man inte ta det får man gärna hata mig (säger som Alex Schulman de som avskyr mig är i regel idioter).

På torsdag kommer Alex hem, inte Alex Schulman utan min Alex.

Tobbe kom hem från sin 10-månaders resa runt om i vida världen (Asien, Austrailen, Latin- och NordAmerika) igår vid lunchtid och senare befann han sig på Chezan för att träffa Schillerskagänget + mig. En stor eloge till honom som orkar, jag hade varit hemma och sovit och antagligen sovit nu med.

Ikväll är det Eurovision Song Contest som inte riktigt är densamma utan Alex här  bredvid mig i soffan med chips, hjärtan, ostbågor, dip, godis och läskeblask som sällskap. Nu får jag klara mig ensam med kladdkaka.

Lyssnar på Finland - USA matchen tack vare webradion och Finland leder än så länge. Visst vore det roligt med Sverige - Finland i final.

Hade planerat att gå på föreläsning imorgon men tur var det att jag snegla på schemat annars hade jag gått runt som en annan vilsen själ och letat efter en föreläsning som inte existerat.

Nostalgi, gick på Ahlman igår och idag gick jag på Schönbeck på Billhälls (trots det varit Hemköp i år och dagar kommer jag aldrig sluta kalla Hemköp i Sisjön för Billhälls). Vi pratade om the good old days på gymnasiet då allt var lek och skoj.

Daniel har för övrigt fått ett till jobb, som diskare på Trädgårn, och Daniel plockar på sig jobb som om den som haft flest vid döden vinner.

Regn, uppehåll, regn, uppehåll, regn och det är inget jag tänker utsätta mig för så jag stannar hemma idag. Tror inte jag kommer missa speciellt mycket (läs: i princip ingenting alls) och speciellt inte nu när vi har hemtenta i denna delkurs.

Jag började med att älska Carolina som den skrikiga, irrationella och crazy skånskan inne i BB-huset, hon kom ut och uppskattas även då starkt av mig, men efter åtskiljiga löp, ännu fler artiklar, konstutställning, Ego Girl, medverkan i Let's Dance, Förkväll, krönikör för punkt.se och nu närmast programledare för Idol 2007 börjar i alla fall jag tröttna på henne. Och jag undrar om inte även svenska folket börjar det med? För mig är det charmiga, glada, supersöta (även hon) skånskan Emma Andersson som tagit sig in i mitt hjärta (för länge sedan, men nu...) för att stanna.

Dessutom är Carolina Gynnings krönikor som hon skriver för punkt.se så fruktansvärt dåliga att den kan få vem som helst att vända sig i graven. Med en gravallvarlig byline-bild och rubriker som "Alla skall få ledigt när det är sol", "Jag vill snart göra en Britney" och "Jag är ingen sexdåre" blir det inte bättre.

Ibland undrar jag om vi har de svinigaste killarna i hela Europa till och med i hela världen här i lilla Sverige. Och då menar jag inte de killar som fäller lite opassande kommentarer, som raggar för mycket på spårvagnen eller busvisslar, för de finns i Europa mått mätta egentligen inte alls speciellt mycket här.

Det jag tänker på är killar som fått storhetsvansinne på ett sätt som absolute inte fanns för 30 år sedan när ens föräldrar var ungdomar och var ute i svängen. Killar som efter att druckit för mycket dricka (och stoltserat med sina champagneflaskor (gärna utomlands i storstäder som Paris) och låtit kompisarna tagit kort på hela spektaklet som sedan hamnar här on das Internet, ni kanske den eran var slut men jag antar att vi lever i en postmodern tid) och i många fall snortat några linor. Jag vet inte om det är bara jag som kommer i kontakt (helst inte umgås) med fel sortens människor, egentligen spelar det ingen större roll, för de finns över allt och beter sig som uppblåsta svin.

De är människor som ser allt och alla som materiella ting som de själva får fritt värdera, som skämmer ut sig själva även om de tror de är on top of the world, människor som lever och andas för onsdags-lördags kvällarna.

Människor som man gått i samma låg-, mellan- och högstadiet. Människor som förhoppningsvis kommer ur denna bubbla en gång och då skäms ögonen ur sig.

Som när jag och Challe var ute för någon månad sedan och vi gick på några jag gått i samma högstadie.  De frågade om vi skulle med på efterfest. Nej, vi skall hem och fick då svaret skit i det då, djävla horor.

En i sällskapet har jag föraktat ett bra tag nu på grund av hans svineri och är något han äntligen snappat upp. Han sa till mig för några veckor sedan att jag förstår att du inte tycker om mig. Jag vet inte om han mena att jag förstår att du inte tycker om mig för att du är otrevlig eller om han syfta på att jag förstår förstår varför du inte tycker om mig för jag är som jag är. Jag tror på den första, för han skulle aldrig kunna tänka så långt. Sen att han var normal för ett år sedan innan han började sällskapa med det vita pulvret är en annan femma.

En man och kvinna har hittats mördade mellan Hörby och Höör vilket för mina tankar (och misstankar) till en person jag läste religion med för 2 år sedan. En helt galen kille, som man aldrig säkert kunde säga om han var nykter eller aprak, som skrek högst, sjöng i tid och otid och som kommer från Höör.

Han var dock en ganska uppfriskande själ, en sådan person man kanske inte ville umgås på tu man hand ensam i en gränd men han livade upp tråkiga föreläsningar.

Men min favorite all time från teologen är Svante. Som när jag träffa honom för några veckor sedan och han förklarade sin kvinnosituation. Han berättade att på senaste tiden hade tjejer hängt som klassor runt honom, något han först trodde  var ett skämt men efter att ha kollat i spegeln en och två gånger så undrade han om det inte var så att han blivit snyggare. Jag svarade nej.

Klockan är några över ett och jag är redan hemma. Jag har hunnit med en två timmars föreläsning (med akademisk kvart och rast så blir den dock bara en och hen halv), väntat på pappa en halvtimme, lunchat med pappa och blivit dödshotat av min syster (på bilden ser man förövaren och systern Ellen).

Och som sagt hemma och uttråkad. Inget att plugga, inget att göra, dåligt väder, alla jobbar eller är borta och jag bara är. Skall man ta och försöka sova lunch trots att man inte är trött?

Vaknade tidigt på fredagen vilket är ovanligt och mötte upp Challe och Agnes (bild) i stan på kvällen för att avverka Ferdinand (why oh why? inte för att jag egentligen bryr mig vart jag går så länge det inte är barn överallt, men så hänger jag på Chez så dubbelmoralen är här för att stanna, personalen var sjukt otrevlig där med), Berså, GP (vill inte egentligen skriva ut hela dess namn men alla Göteborgare måste förstå att det är Gamle Port, där vi skulle möta upp några av Agnes vänner. När vi väl kom dit sa dom att det var 29 år och jag var tvungen att kolla i kalendern om det var första april, vilket det inte var, que? Vi kom in efter en stund och träffade Agnes kompisar och Kitty för att dricka. Det var någon Jazz jam session i något av rummen och gamlingarna med strippit långt hår i tofs och sletna skinnjackor satt där. Vi var dock inte där, trott eller ej) och sist men inte minst Parkan där Hanni var.

Här förekommer lite av båda, name- och club(?)dropping.

Har fått samtal från Daniel nästan varenda dag när han har varit in The Big Apple. Samtalen har varit minutkorta och han har sagt precis samma sak varenda gång "vi har det kul, det är galet, Tobbe horar sig, vi är ute varenda dag, det här blir dyrt, Hejdå." Ikväll (på morgonen svensk tid) kommer med all säkerhet ett nytt, likadant samtal. Men det uppskattas, det ultimata vore om även Alex kunde ringa lika ofta.

Kanske skall tillägga att med hora betyder inte hora hora sig.