sellouts

Jag pratade med en kille på msn för ett halvårs sen och han var trevlig och ibland lite roande tills han ville att jag skulle läsa igenom hans dikter han lagt ut på skunk.se. För det första pratar man inte människor som har skunk (det har inte ens jag, eller jo men varit inne en gång) och för det andra tvinga aldrig någon läsa dina pissdåliga dikter om mörker och ensamhet.

På tal om dikter och kreativitet vill jag gärna komma in på min sångkarriär som var så kort att den inte borde nämnas men självklart skall nämnas för att det fortfarande lockar till skratt hos mig och Alex. Tänk dig följande scenariot att en tjej med popkarriär-drömmar läser igenom "Okej" (det var i första ring, det är inte Okej för det (ordvits!) men jag hade lite små identitetskriser) där det finns en annons om två tjejer som söker en tredje till en grupp. Dom har producent och skivkontrakt och söker just dig (kanske inte just mig, men jag tolkade som det). Vad gör du då? Drömmar om det en natt och glömmer det, eller (som jag gjorde), tar din bandspelare (sådan liten som användes förr när man talade in sina dagböcker istället) och sjunger dododod-dodododod lalala-lalalal i love you (på helt sant gick texten snarlikt så) och skickar in och förväntar dig att bli the nextg big thing. Jag fick däremot ett mail av dom där dom sa att jag inte var riktigt det dom sökte efter men det bandet jag skicka (ett sådant litet, dom måste ha skrattat tills dom kissa på sig när dom såg och sedan fick lyssna på det) vill jag gärna ha tillbaka. Den har redan skrivit Anna och Alex historia och vore perfekt till förfester.