sellouts

Såg lite på P3:s Guldgala igår och jag stör ihjäl mig på deras försök att hylla ”smalare musik” när det dom egentligen hyllar är skit. Det svensk musikexport kan erbjuda är egentligen bara dansvänlig pop och när vi försöker sikta högre blir det bara pannkaka av alltihopa.

Att Laleh (hon gör för övrigt @-))--  i sin dagbok på hennes sida, supersött? Nej, skulle inte tro så) skulle vinna pris var väntat och viss mån välförtjänat men att hon ses som en frälsare inom svensk musik är hemskt. Till en början gick hennes popularitet hand i hand med hennes musikaliska begåvning men nu har hennes popularitet övergått till löjligt stort. Och vem är Daniel Boyacioglu och vad gjorde han på scen? Säg inte att vi gått en manlig Laleh, för det var trots allt här, på förra årets P3 Gala hon visade sig för hela svenska folket genom att prata sig igenom flera minuter när hon ”uppträde” med ”Han tuggar kex”.

Nej, jag vill ha tillbaka den tid då snygga/blåsta människor lyssnade på Britney Spears och fula/intelligenta på alternativt. Nu verkar det som om människor gör allt i sin makt för att få sin musik att låta pretiös för då måste det vara bra och vem vet då kanske den spelas på ”O.C” om man har riktigt tur. När blev världen såhär?

Synthesizer i ”The Sounds”, Jesper Anderberg, är fulsnygg (fast mest het när jag tänker efter).