Resmål
Jag kan inte riktigt bestämma mig om jag rest mycket i mina dagar eller om jag ligger vid genomsnittet. Jag har varit i Monaco (några ggr), Mykonos (där världens bästa Alex bor en tid varje sommar och detta år skall jag dit. Till värmen, havet, Ornos beach (jag skämtar, denna gång blir det till mer exotiska platser som inte ligger 100 m från hotellet, Alyossa, utelivet, maten och Michalis, han vet bara inte om att han är medräknad i mina aktiviteter jag skall ha för mig där), Turkiet (med min f.d. Pojkvän, vi skulle åka som ett par men jag gjorde slut på planet ner jag stod helt enkelt inte ut en sekund längre så det blev en låååång hemsk resa till ett hemskt land och resmål, ALDRIG IGEN!), Österrike (där jag ursprungligen kommer ifrån på pappas sida), Frankrike (några gånger) som är ett sådant överskattat land, det är dyrt, fransmännen är otrevliga och franska rivieran (med Saint Tropez och Saint Maxime där vi bodde sist, ligger precis intill Saint Tropez) får en att känna som en liten myra. Stora yachter, dyra klädbutiker och människor som har mer pengar än vad jag kan räkna till. Inget ställe för en någorlunda jordnära tjej som varken har storhetskomplex eller har lust att bli någon wannabe och leva i någon annans skugga och hoppa på trenden att leka rik för en dag. Vi båtluffade runt i Grekland övärld för några år sedan och var på öar som Naxos, Paros, Mykonos (igen), etc., det är nog min bästa resa hittills. Jag var på språkresa på Malta mellan nian och första ring med Daniel och det är en av min sämre resa, men det har man kunnat läsa om innan i min blogg. Jag har varit i Norge och Danmark som så många andra svenskar, Tjeckien, Tyskland, Schweiz (där ni åkte fast för fortkörning och pappa pratar fortfarande att det var en fälla), Spanien, Portugal, Italien (där vi avverkade Venedig en gång och Rom en annan, vi firade mammas och Ullas (mammas tvillingsysters) 50 års dag där nere och jag var hemsk. Jag var en riktig tonåring, mina hormon var minst sagt i gungning och jag var arg hela tiden). Och nu kommer jag faktiskt inte på mer, jag tror att listan är komplett.
Ett av mina starkaste resminnen är när vi åkte till Prag och pappa hade bokat en "hus" via internet som på den tiden var ett ganska nytt fenomen. Det skulle vara mindre hus som ägdes av en familj som hade sitt hus precis bredvid. Luftigt, pool, stort kök och frukost på sängen var några av lockelserna. Det blev en mardröm, husen låg vid utsidan av Prag och för mig som var rädd för allting då trodde vi skulle bli nedskjutna så fort vi lämna bilen. Vi klarade oss helskinnade men vårt "hus" som vissa kallade det (dom som ägde det och pappa såklart) var en ministuga, det stora köket var en kokplatta (som alla som varit scouter bekantat sig med), frukosten på sängen var varm choklad och torrt bröd och poolen en uppblåsbar "pool" som alla kan köpa för 500 kr. Sängarna var hårda och kudden var enorm och kändes som en tegelmur, jag vill åka därifrån så fort jag såg det. Mamma likaså men pappas pittoreska syn på semestrarna som går ut på att uppleva allt genom urbefolkningens ögon (i alla fall så mycket man kan när man har vita tubsockor i sandaler, fulla kakifärgade shorts och inte att glömma kepsen) ville stanna kvar och som familjens överhuvud (ville han gärna tro, sanningen är att han kan bli djävligt grinig och barnslig) då bestämde han. Vi var i alla fall i Prag i tre dagar och åkte sedan vidare till Italien där nya utmaningar och äventyr väntade. Huset där såg ut som en hydda som bäst passade på en strand i ett u-land och dom två veckorna vi var där kändes som en evighet. Efter den bar det iväg till Monaco för att umgås med pappas vänner Gunnar och Michelle som bor där.
Ett av mina starkaste resminnen är när vi åkte till Prag och pappa hade bokat en "hus" via internet som på den tiden var ett ganska nytt fenomen. Det skulle vara mindre hus som ägdes av en familj som hade sitt hus precis bredvid. Luftigt, pool, stort kök och frukost på sängen var några av lockelserna. Det blev en mardröm, husen låg vid utsidan av Prag och för mig som var rädd för allting då trodde vi skulle bli nedskjutna så fort vi lämna bilen. Vi klarade oss helskinnade men vårt "hus" som vissa kallade det (dom som ägde det och pappa såklart) var en ministuga, det stora köket var en kokplatta (som alla som varit scouter bekantat sig med), frukosten på sängen var varm choklad och torrt bröd och poolen en uppblåsbar "pool" som alla kan köpa för 500 kr. Sängarna var hårda och kudden var enorm och kändes som en tegelmur, jag vill åka därifrån så fort jag såg det. Mamma likaså men pappas pittoreska syn på semestrarna som går ut på att uppleva allt genom urbefolkningens ögon (i alla fall så mycket man kan när man har vita tubsockor i sandaler, fulla kakifärgade shorts och inte att glömma kepsen) ville stanna kvar och som familjens överhuvud (ville han gärna tro, sanningen är att han kan bli djävligt grinig och barnslig) då bestämde han. Vi var i alla fall i Prag i tre dagar och åkte sedan vidare till Italien där nya utmaningar och äventyr väntade. Huset där såg ut som en hydda som bäst passade på en strand i ett u-land och dom två veckorna vi var där kändes som en evighet. Efter den bar det iväg till Monaco för att umgås med pappas vänner Gunnar och Michelle som bor där.
Kommentarer:
Trackback