sellouts

Så igår var det daxs igen, det var den årliga (nej, den inträffar i början av varje termin) insparksfesten för dom nya a-kursarna. Oh my God, oh my oh my oh my oh my, jag vet inte vad jag skall börja eller rättare sagt om det finns något värt att berätta. Jag kom två timmar för sent för barnpassningen drog över tiden och jag var ledsen för det, tills jag kom till festen och såg vad jag inte missade.

Maten var utplockad (haha, börjar med viktigaste), människorna var som vanligt hemskt tråkiga och ointressanta, vinet beskt, nya snygga killar från a-kursen lös med sin frånvaro, McDonald’s var stängt när jag skulle fylleäta, när vi skule vidare så gick vi till "Diamond Dogs" men vi kom inte in för jag är 20 och det var åldern 23, hallåååå håll fötterna på jorden, detta är "Diamond Dogs" alla kommer in (förutom jag verker det som) pinsam nog som jag är så tänkte jag säga till han som nekade att "vill du inte ha in mig för att jag är snyggare än din mamma, syster och flickvän tillsammas eller för att du är antisemit" men jag lät bli. Thank God, tänker jag dagen efter nykter. "Huvudattraktionen" var att utmana en föreläsare i bibelvetenskap i bordshockey och inte ens det fick jag.

Man vet aldrig vad man har att vänta och huvudregeln för att ta sig igenom levande på teologen är att ALDRIG ha några förväntningar.