Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte....

Vaknade halv fyra och kunde somna om när jag kom på att jag skall jobba om några timmar. Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte. När jag fick samtalet igår och det verkligen var bekräftat att jag skall arbeta i helgen tänka jag ut scenarium som att jag skulle ringa min arbetsgivare och säga att jag inte kunde komma för att när jag var på stan för kolla efter den förbannade vita skjortan (jag inte har) blev jag påkörd och bröt båda benen och inte kan jag arbeta om jag sitter i rullstol? Detta mina vänner är verkligen något jag skulle kunna göra men Alex påminde mig om att om du verkligen inte vill gå kan du väl bara sjukanmäla dig vilket faktiskt verkade smartare. Men nu sitter jag här och vill inte, vill inte, vill inte.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback