Min framtid

Kurt Cobain

Spår min framtid och ser att jag kommer sluta som Kurt Cobain, minus den där biten som mångmiljonär och rocklegend.

Är redan hemma, läste fel på schemat och slutade redan vid tolv och inte tre och tur är väl det. Är så trött att jag kan somna här och nu, eller om en halvtimme när kultserien "Våra bästa år"  (kommer dock aldrig upp i samma rang som "Kvinnofängelset", funderar på en tatuering där det står Bea Smith forever, ni vet top dogen) är slut.

På dagens introduktion av medie- och kommunikationsvetenskap försökte föreläsaren sälja kursen och berätta vilka som hade läst den än gång i tiden och hon tog upp Harald Treutiger som praktexempel. Så om jag har förstått det hela rätt så kan jag, om jag verkligen verkligen lyckas sluta som en dansant c-kändis. I sådana fall skall jag göra dödslyftet, klädchocka och örfila hela "Let's Dance"-juryn i första programmet. Om att Mårten Andersson (fast hellre sluta och påbörja min karriär som Treutiger än Mårten Andersson. Vad gör han? Komiker, tillåt mig skratta (så han lyckas väl då antar jag på ett sjukt omvänt sätt) tvingas ta DROGER (smärtstillande) ger rubriker borde väl det ge något det med. Ain't life great.

Kommentarer:
Postat av: vilse

skulle jag få välja att leva en persons liv skulle det vara antagligen vara hans.
(förutom hustrun, henne skulle jag klara mig utan)

Postat av: Per

Angående "Människan är dömd till frihet" - Jean Paul Sartre, så sa han också något i stil med livet börjar på andra sidan av förtvivlan. Det kan ju iaf ge en bekräftelse om att tanken -va' fan vet du om något du pefekta äkliga människa, är en tanke som även franska filosofer tänkt...ha ha

2007-01-23 @ 22:13:12

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback