Ullared
Idag har jag varit ute på äventyr med Daniel. Jag fick åka till mitt kära Ullared idag och inte igår som jag egentligen ville. Det roliga med Ullared är att flertalet som åker dit verkar skämmas för det. Det är bonnigt och lågklass men jag, jag trivs som fisken i vattnet där. Jag kan gå runt i timmar och plocka på mig onödiga saker vilket jag gjorde idag. Filmer, nagellack, pennfack, godis, de snyggaste mjukiskitet som finns på denna jord, julpapper, fula muggar med Elvismotiv till pappa, smink och allt möjligt. Det bästa av allt var att Daniel betala. Det kan låta som han betalar för allt i mitt liv nu men det var min födelsedagspresent från Chippen till mig. Jag har i alla fall haft det underbart kul och skrattat tills jag gråtit. Vi tankade på vägen hem men vi hade ingen aning om vilken bensin vi skulle ta så vi kom fram att vi tar bara någon, frågar när vi kommer hem vilken mamma använder och vad hon än svarar så säger vi "ah, det var precis den vi tog".
När vi skulle lämna paradiset Ullared så försökte några försäljare få oss att byta till Telenor. Jag har precis redan bytt, till vad vet jag inte, så jag tackade nej. Då svarar försäljaren att han känner igen mig, var du här igår? Så jag kollade på honom, hans namnbricka, ansiktet, namnbrickan, ansiktet, namnbrickan, ansiktet och där ramla poletten ner. Det var killen jag träffa på Loca och gick till svartklubben för någon månad sedan. Skall man säga något tantigt som världen är allt bra liten.
Nu vägrar Daniel dock att gå och breder ut sig i soffan och tjafsar om allt och alla (läs mig, Ellen, mamma, Becka, Emelie och de som är med i Lyxfällan men de behöver inte lyssna på honom). Nu är jag inte ens välkommen i mitt eget vardagsrum och har blivit beordrad att hålla till i mitt rum medan Daniel och Ellenpellen skall umgås. Något är väldigt fel. Det där med sarkasm är något Daniel har snappat upp med. Jag sitter med min dator, han med Ellens och råka skriva fel länkadress och säger syrligt till Ellen "ser du, nu skriver jag fel. Bara för du sitter bredvid mig. Du gör mig så nervös att jag svettas".
När vi skulle lämna paradiset Ullared så försökte några försäljare få oss att byta till Telenor. Jag har precis redan bytt, till vad vet jag inte, så jag tackade nej. Då svarar försäljaren att han känner igen mig, var du här igår? Så jag kollade på honom, hans namnbricka, ansiktet, namnbrickan, ansiktet, namnbrickan, ansiktet och där ramla poletten ner. Det var killen jag träffa på Loca och gick till svartklubben för någon månad sedan. Skall man säga något tantigt som världen är allt bra liten.
Nu vägrar Daniel dock att gå och breder ut sig i soffan och tjafsar om allt och alla (läs mig, Ellen, mamma, Becka, Emelie och de som är med i Lyxfällan men de behöver inte lyssna på honom). Nu är jag inte ens välkommen i mitt eget vardagsrum och har blivit beordrad att hålla till i mitt rum medan Daniel och Ellenpellen skall umgås. Något är väldigt fel. Det där med sarkasm är något Daniel har snappat upp med. Jag sitter med min dator, han med Ellens och råka skriva fel länkadress och säger syrligt till Ellen "ser du, nu skriver jag fel. Bara för du sitter bredvid mig. Du gör mig så nervös att jag svettas".
Kommentarer:
Trackback