sellouts

Jag hittade något som än gång i tiden varit ett paraply och tog mig ut i ösregnet. Var i skolan och hämtade upp min hemtenta och kollade på första halvtimmen av Bladerunner innan jag fick nog och Daniel ringde mig och ville ses i stan. Det här blocket fick jag absolute ingen användning av idag (jag är busig, jag prövade någon av mina systrars parkas som jag har på bilden (japp de har likadana, i samma färg dessutom. När de ser bilden kommer det ta hus i helvete, i like)):


 
I skolkorridoren såg jag ett helt och ensamt paraply och ingen ägare i närheten så jag tänkte flera gånger om man kunde ta det och lämna ens trasiga där. Som byt, byt, kommer aldrig igen. Gud kommer straffa mig tänkte jag och gick förbi det och ut i ösregnet. Där ångra jag mig och gick in för attt byta paraply. Med ett helt paraply tog jag mig in till stan för att träffa Daniel som dumpa mig för han tyckte jag var för jobbig. Jag hittade en liknande jacka som den jag gråtit floder över och prövade tjej- och killmodellen tusen gånger om och kunde inte bestämma mig för tjej-, killmodellen eller båda två. Jackan är fem gånger så ful som min förra och fem gånger så dyr så jag ställde mig i kassan och köpte tjejmodellen. Då började paniken komma, en räcker inte, jag måste ha båda två och jag var såååå nära att köpa dom båda men höll ut. Jag gick därifrån med en (ganska ful och dyr) jacka rikare och tänkte att jag kan inte slösa med mina pengar såhär. Sedan gick jag raka vägen och köpte 8 halsband (ett till Becka och Ellen så jag har inte bara slösat på mig själv), 6 armband och en ring.

När vagnen åkte förbi Sahlgrenska såg jag en gråtandes gammal kvinna. Jag ville så gärna hoppa av och fråga hur hon mådde och om det var något jag kunde göra för henne men då var det redan försent och vagnen  hade lämnat hållplatsen. Misären här i Göteborg är så djävla påtaglig eller så tycker jag bara så för att jag själv mår dåligt. På vagnen vill jag ta människors händer och fråga hur det är fatt. Alla kollar tomt ut i intet och ser så fruktansvärt olyckliga ut, som om dom lika väl kunde ha legat under vagnen än suttit i den.

Idag lär jag tagit många pluspoäng, istället för bara säga tack så mycket till kassörbiträdena lägger jag numera till ha en bra dag. Så djävla överambitiöst av mig men vad gör jag inte för att förgylla någons vardag. Ett "ha en bra dag"  från mig är väl rätt mycket värt.

Ringde Alex och frågade om han ville leka. Det ville han inte men nu har han ändrat sig. Komsi komsi, kom till Anna.