Lycka

Igår såg jag och pappa "The Mist" och slutet gjorde filmen sevärd. Och popcorna, popcorn kan göra den sämsta film sevärd. När jag surfar runt på nätet om vad folk anser om filmen blir jag helt häpen över deras diskussioner angående slutet. Förstår de ingenting eller är det jag som är helt bäng? I och för sig tog det mig tre veckor innan jag förstod att Nicole Kidman med familj var spöken i "The Others".

Hängde med pappa och Kathe för att hälsa på min farmor som bor på Orust. I med att jag som sagt inte träffat henne så många gånger i mitt liv så känns det som att jag vid varje möte får med mig en pusselbit därifrån. En pusselbit av hennes personlighet som skall läggas ihop till ett pussel. Jag börjar förstå att jag är ganska lik henne. Hon jagade min farfar med kniv genom köket en gång för att börja med något. Därefter åkte vi till Kathes barnbarn och barn brukar tycka om mig och även dessa var inte helt svårflörtade. Jag fick min kram till sist.

Mamma är i Stockholm och var igår och såg Allsång på Skansen. Mitt hjärta går sönder. Min mamma älskar sitt liv och blir tillfreds genom att få se Morden i Midsommer, ha oss tre till skitungar, ett glas rött vin och Allsång på Skansen. Men det är väl så livet skall se ut sen? Nej det är det inte. Jag börjar förvisso bli lite mer realistisk och inte riktigt den irrationella dagdrömmare jag länge varit men jag vill inte. Jag vill inte bli vuxen, vill inte leva Svenssonliv.

Nu blir det lekande med Alex. Vi har en liten knivig situation på vad som skall ses 22:00, jag vill Celebrity Rehab of course och han annat.

Lyckliga människor är inte intressanta. Charles Aznavour

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback