Finns det en så finns det flera
Bakis? Söndagsångest? Bästa Rescue me när Tommy vaknar upp dagen efter och har tappat bort sin dotter och inte minns någonting av gårdagen.
Själv var jag på Liseberg igår med Sarah, Faria, Filippa, Nickie, Denice, Zak, Tashi, Daniel och jag själv såklart. Bästa gänget! Jessica saknades dock men det gör hon 9 av 10 gånger och Kaveh spelade tennis. Jag åkte lite allt möjligt som kaffekopparna med Filippa, uppskjutet, sagoslttet....höhö, balder etc. och sen stod vi i kö i flera år. En sak jag ogillar med Liseberg förutom köerna är att säkerheten inte alltid känns helt hundra. Jag ogillar gärna att lägga mitt liv i en finnig tonårings händer. Självklart började det att regna så sol och fågelkvitter förvandlades till ösregn, kyla och Lisebergsponcho. Min köpte jag innan alla andra, innan det ens började regna som ett fashion statement som den trendsetter jag är.
Vi var på Spökbaren och åt och deras biff smakade flygplansmat. Sarah sprang fort som fan och beställlde om sin mat när hon såg min och jag förstår henne. När hon såg mitt missnöje klagade hon åt mina vägnar och jag tokneka när dom kom och fråga vad felet var. Nej, nej, nej, det är inte jag som har sagt något. Det är gott eller alltså det är äckligt men det är nog det skall smaka medan Sarah sa; kolla på maten, det är ett skämt, det är inte godkänt. Jag dog. Ville sjunka ner under jorden eller gå upp i rök men så fick jag ny, ätbar mat så tack Sarah.
Tanken var att vi skulle hem, duscha oss varma och möttas upp för att gå ut men det slutade tvärtom och jag stannade hemma och kollade på Eurovision och en film jag gick och hyrde. En film som var BASED ON A TRUE STORY! Tror alltid att filmerna skall vara lika bra vars verkliga händelser filmen bygger på är gripande men det går inte alltid hand i hand. Filmen gick i alla fall aldrig på bio i Sverige och förpassades till dvd-hyllan direkt.
Filmen handlar om en systers kamp för att rentvå hennes bror som fälldes oskyldigt för mord. Han satt inne i 18 år och när han väl kom ut dog han sex månader senare. Halvtaskigt minst sagt.
Själv var jag på Liseberg igår med Sarah, Faria, Filippa, Nickie, Denice, Zak, Tashi, Daniel och jag själv såklart. Bästa gänget! Jessica saknades dock men det gör hon 9 av 10 gånger och Kaveh spelade tennis. Jag åkte lite allt möjligt som kaffekopparna med Filippa, uppskjutet, sagoslttet....höhö, balder etc. och sen stod vi i kö i flera år. En sak jag ogillar med Liseberg förutom köerna är att säkerheten inte alltid känns helt hundra. Jag ogillar gärna att lägga mitt liv i en finnig tonårings händer. Självklart började det att regna så sol och fågelkvitter förvandlades till ösregn, kyla och Lisebergsponcho. Min köpte jag innan alla andra, innan det ens började regna som ett fashion statement som den trendsetter jag är.
Vi var på Spökbaren och åt och deras biff smakade flygplansmat. Sarah sprang fort som fan och beställlde om sin mat när hon såg min och jag förstår henne. När hon såg mitt missnöje klagade hon åt mina vägnar och jag tokneka när dom kom och fråga vad felet var. Nej, nej, nej, det är inte jag som har sagt något. Det är gott eller alltså det är äckligt men det är nog det skall smaka medan Sarah sa; kolla på maten, det är ett skämt, det är inte godkänt. Jag dog. Ville sjunka ner under jorden eller gå upp i rök men så fick jag ny, ätbar mat så tack Sarah.
Tanken var att vi skulle hem, duscha oss varma och möttas upp för att gå ut men det slutade tvärtom och jag stannade hemma och kollade på Eurovision och en film jag gick och hyrde. En film som var BASED ON A TRUE STORY! Tror alltid att filmerna skall vara lika bra vars verkliga händelser filmen bygger på är gripande men det går inte alltid hand i hand. Filmen gick i alla fall aldrig på bio i Sverige och förpassades till dvd-hyllan direkt.
Filmen handlar om en systers kamp för att rentvå hennes bror som fälldes oskyldigt för mord. Han satt inne i 18 år och när han väl kom ut dog han sex månader senare. Halvtaskigt minst sagt.
Kommentarer:
Trackback